Dagen kunde inte börja bättre, nybakta semlor, mums! :D
Jag var på en obduktion för över ett år sedan och sedan dess har det dött många patienter, men jag har aldrig varit med om något dödsfall, förrän idag. Och ärligt vet jag inte om patienten var död, jag tyckte jag kände pulsen, men jag kanske bara inbillade mig! I alla fall, jag kallade på ssk och läkare och sedan hörde jag att patienten hade dött.
Om nu patienten dog vid min sida kan jag säga att sista stunden var lugn och fin. Jag pratade med patienten, strök över patientens kind och höll patientens hand, i mitt försök att väcka och ta patientens puls.
Minns ett samtal vi hade om det goda livet som patienten hade levt. Det känns även skönt att patienten var så tacksam och nöjd över omvårdnaden patienten fått hos oss.
Kram <3
SvaraRaderaKänns som en viktig del i livet, även om personen själv inte har något minne av den. Just att vara på plats, lugna och vara ett sällskap. Mormor somnade in igår. Såg min mamma i rummet, och log.. Slut på lidandet.
SvaraRaderaDet där kan vara ett av det vackraste (och läskigaste) händelserna man kan vara med om. Personen ska vara tacksam att denne hade dig vid sin sida! Kram
SvaraRaderaKram!
SvaraRaderaVad fint du agerade. Hade tyckt det var skrämmande, men samtidigt är det ju det naturligaste i världen. Fast jag vidhåller. Läskigt. Kram igen!
Tack alla för fina ord!
SvaraRaderaKram